Webkonferens om plastens utmaningar
Först ut bland dagens föredragshållare var Niclas Forsström, vd och delägare av Fristad Plast AB. Han anser att mycket har hänt och ändrats sedan hans far grundade företaget 1967.
-På den tiden handlade allt bara om pris, men med tiden har detta ändrats, sa Niklas Forsström.
Fristad Plast började arbeta med cirkularitet för drygt tio år sedan. Då var intresset från kunder ganska svalt. Idag är det högintressant. Att få sin produkt i ett återvunnet material är idag viktigt för många av företagets kunder, men det är inte alltid så enkelt.
-Återvunnen råvara har blivit en bristvara för vissa polymerer. Recyklat är ibland även dyrare än nyvara, men många kunder är villiga att betala mer eftersom det är kundens kund som i mångt och mycket styr, sa han.
Nästa föredragshållare, Mattias Andersson, forskare på Rise IVF, sa att återvinningspotentialen återvinningspotentialen för plast är stor men att det till stor del beror på plastavfallet och vart det kommer ifrån. Tillgången på hushållsplast (PCR) är stor. Mer problematiskt är det med elektronikavfall (WEEE). Störst är efterfrågan på industriavfall (PIR) vars strömmar är allra renast, sa han.
-Sträva åt att använda återvunnen råvara om så bara till en mindre procentandel. Börja med en enkel produkt och bygg sedan upp erfarenheten och kunskapen om de återvunna materialen, sa Mattias Andersson till de drygt 20 åhörarna.
Om kemisk återvinning av polymerer via pyrolys pratade Ann-Christine Johansson från Rise. Hon konstaterade att det händer mycket på det området ute i Europa just nu. Många av projekten handlar om pyrolys av däck eller fibrer. Hon räknade upp minst 15 företag varav Green Ideas Group, Enviro Systems, Casssandra Oil och Quantafuel var några.
-De stora kemiföretagen har bland annat börjat ingå stora partnerskap för att få tag på råmaterial för detta, sa hon.
Vidare nämnde hon ett svenskt projekt där Rise tillsammans med en rad aktörer tittar på kompositer från flyg- och vindkraftsindustrin där fibrer och oljan pyrolyseras för användning av nya SMC-material inom fordonsindustrin.
Plast har de senaste fyra till fem åren lyfts fram som ett farligt och problemfyllt material av konsumenter, politiker och beslutsfattare, inledde Mikael Skrifvars, professor vid Borås universitet sitt föredrag.
-Generellt så ser många konsumenter det som en fördel om en produkt inte innehåller plast. Det är det läge vi har idag och utmaningarna att förändra dessa åsikter är många, sa Skrifvars.
När han beskrev vilka plaster vi kommer att använda oss av i framtiden hänvisade han till en undersökning gjord av tyska forskningsinstitutet nova-Institute. Undersökningen visar att vi 2018 använde oss av ungefär 400 miljoner ton plast. 2050 kommer vi att använda cirka 1200 miljoner ton plast. Ungefär 60 procent av denna plast kommer att vara baserad på återvunnen råvara och mängden fossil plast försumbar.
-En annan intressant reflektion är att vi 2050 kommer att göra väldigt mycket plast av koldioxid, samt till stora delar använda oss av biobaserad plast. Om det blir så kvarstår att se, men tydligt är att vi måste och kommer att materialåtervinna vår plast betydligt mer än idag, sa han.
I sitt anförande berättade Mikael Skrifvars även att Borås universitet i höst drar igång nya 2-åriga masterprogramet “Polymermaterial för den cirkulära ekonomin”.
Webkonferensen arrangerades inom ramen för projektet Industriell Dynamik, finansierat av Västra Götalandsregionen.