Verkstadsindustrin toppar ”röda listan” för bristyrken
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har låtit ta fram en rapport om vilka branscher som riskerar att drabbas hårdast i samband med reformen av Arbetsförmedlingen. Verkstadsrelaterade utbildningar ligger särskilt i riskzonen.
Slutdatumet för reformen av Arbetsförmedlingen skjuts upp med ett år, efter omfattande kritik mot den tajta tidsplanen och hot om misstroendeförklaringar mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Men en nyligen publicerad rapport från SKR visar att det redan finns märkbara effekter av den väntade reformen för arbetsmarknadsutbildningar, något som kan komma att påverka vissa branscher särskilt hårt.
”Vi befinner oss i ett avgörande skifte för arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen reformeras i grunden och ett nytt system med fristående aktörer ska vara på plats senast 2021. Den pågående reformeringen är djupt oroande då Arbetsförmedlingen redan nu drastiskt minskar på sin egen verksamhet, innan det nya systemet är på plats,” skriver Per-Arne Andersson, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid SKR, i rapportens förord.
I debatten om hur reformen av Arbetsförmedlingen ska genomföras och vad som ska fokuseras på, har flera olika politiska sidor lyft att man vill ta resurser från arbetsmarknadsutbildningarna, och istället ge till komvux.
”Arbetsmarknadsutbildningarna har, generellt sett, inte lett till att arbetslösa kommer ut i arbete i tillräckligt hög grad. Det beror framförallt på att arbetslöshetens sammansättning är sådan att många arbetslösa inte kan tillgodogöra sig utbildningarna. För att nå den målgruppen har vuxenutbildning visat sig vara mer effektivt,” skrev till exempel Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson (M), i ett debattinlägg i början av december.
Rapportens författare menar att verkstadsbranschen riskerar att drabbas hårt redan initialt, eftersom man historiskt i högre grad förlitat sig på arbetsmarknadsutbildningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen, framförallt inom Transport och Industriteknik. Under 2018 har de två områdena konstant högre antal utbildningsplatser än de andra inriktningarna, med en god marginal.
”En snabb avveckling av arbetsmarknadsutbildningarna kan riskera att få negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen på den svenska arbetsmarknaden, inte minst inom vissa specifika branscher,” skriver rapportens författare.
Inom industri-, verkstads- och fordonsbranschen verkar kompetensförsörjningen särskilt utsatt, enligt rapporten. Skillnaden mellan hur många som yrkesutbildas på gymnasieskola och komvux jämfört med via arbetsmarknadsutbildning är stor.
”Det finns omfattande problem med kompetensförsörjning i många av branscherna som är stora bland arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen prognosticerar många bristyrken inom de kommande fem åren – många av dessa yrken är de som redan är mest beroende av arbetsmarknadsutbildningarna. Samtidigt som bristen på kompetens ökar, riskerar mängden utbildningsplatser att minska över tid. Det är en oroväckande matematik,” skriver rapportens författare.
Yrkeskategorierna ”Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete”, ”Lastbilsförare”, ”Svetsare och gasskärare” samt ”Buss- och spårvagnsförare” lyfts som särskilt problematiska, eftersom de berör branscher som har ett stort behov av arbetsmarknadsutbildning i dagsläget.
För yrkesgruppen Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete” kommer 3 002 personer från arbetsmarknadsutbildning, 400 personer från Komvux och 201 personer från Gymnasieskolan.
För yrkesgruppen ”Svetsare och gasskärare” kommer 1 747 personer från arbetsmarknadsutbildningar, 700 personer från Komvux och 119 från Gymnasieskolan.
Om arbetsmarknadsutbildningen skulle utebli av någon anledning skulle bara de två yrkeskategorierna sakna drygt 4 700 personer årligen.
”SKR är i grunden positiva till att mer utbildning sker inom det reguljära utbildningssystemet. Det minskar risken för konkurrens mellan arbetsmarknadsutbildningar och komvux, och det finns dessutom en fördel för eleverna att få betyg och därmed en påbyggnadsbar utbildning. Samtidigt är det helt avgörande att kommunerna får finansiering för detta utökade uppdrag som innebär både ökade volymer och fler elever i behov av stöd,” skriver Per-Arne Andersson.