23948sdkhjf

Den gröna vågen har kommit för att stanna

Allt fler har insett värdet av att ta tillbaka sina producerade plastföremål när de är uttjänta, och funnit sätt att återföra dem in en cirkulärt kontrollerad loop. Kan det vara så att vi har Kina att tacka för detta?

 

När Kina i slutet av 2017 satte stopp för import av utländskt plastavfall fick de stora exportländerna betydligt svårare att hitta avsättning för sin sorterade plast. Den abrupta förändringen av marknadens villkor ledde till att de europeiska plastproducenter tvingades tänka om.

Sedan dess har återvinningsföretagen i Europa investerat i bättre sorteringssystem och en ökad robotisering. Och kvaliteten på förpackningsplasten har blivit bättre genom design för återvinning, insamling och sortering. Begrepp som börjat slå rot.

Visst skickade även Sverige plastavfall till Kina, men i Sverige har vi haft bra system för cirkulering av plast sedan länge. Ett exempel på detta är hur vi pantar burkar och PET-flaskor. Sverige är faktiskt bäst i världen på detta. Ifjol pantades och återvanns nästan 85 procent av alla sålda burkar och PET-flaskor. Målet är 90 procent, och med stor sannolikhet kommer detta att uppnås så småningom.

Kanske är det just för att vi är så bra på detta, som pantandet nu håller på att breddas till att gälla allt fler konsumtionsvaror. Vissa saftflaskor, en känd handdiskmedelsflaska, bärplastpåsar från vissa butikskedjor och brödpåsar från en tillverkare, är bara några exempel. Även ett stort snustillverkande företag har gjort försök med att göra sina snusdosor pantbara.

Allt fler aktörer har förstått värdet av att nyttja återvunnet material. Det är ett måste att hitta lösningar så att vi kan få in plasten och använda den cirkulärt igen, snarare än att fasa ut den. Och det händer mycket inom området just nu.

Appen Pantapå är bara ett exempel. Det är en applikation som tagits fram för att vi ska kunna panta förpackningar på ett smidigt sätt. Tanken är att det i framtiden ska vara möjligt att panta allt som har en streckkod. Vid återvinningsstationen skannar du förpackningens streckkod och får sedan pantvärdet, i pengar eller kuponger direkt i mobilen, varefter du lägger den uttjänta produkten i dess rätta behållare.

Pant som metod verkar vara effektiv och får oss att panta mera, i vart fall i Sverige.

Hösten är här och högsäsongen för branschen tunga mässor har inletts. Jag syftar framförallt på K 2019. Att nyckelordet och den “gröna tråd” som kommer att genomsyra årets mässa är hållbarhet och Cirkulär Ekonomi, är inte förvånande.

Mycket har hänt 2016, då mässan arrangerades förra gången. Då kretsade allt kring två buzzwords: Digitalisering och Industri 4.0. Få visste då vad orden innebar. Än mindre hur dessa skulle komma att påverka det egna företaget. Sedan dess har många bolag påbörjat sin digitala resa. Sett över sina processer med nya ögon, och förändrat dessa med starkt stöd från modern IT.

Mycket kommer att handla om digitalisering även i år, men framförallt så kommer besökarna att mötas av nya företagssamarbeten där parterna (material, maskin, återvinnare) tillsammans visar på olika möjligheter att ge plaster ett andra liv. 

-Vi har alla ett globalt ansvar att upprätta en cirkulär ekonomi för plastindustrin, och det kan bara uppfyllas av företag som arbetar tillsammans, sa en koncernchef vid en presskonferens inför mässan.

 

Malin Folkesson, chefredaktör

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare .

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.252