23948sdkhjf

Svenskt bolag utvecklar material - kan spara miljoner för rymdindustrin

Det västsvenska startupbolaget Fureho har utvecklat ett nytt hållfast, lättvikts 3D-kompositmaterial som ersätter tunga metaller. Materialet ska spara mångmiljonbelopp inom rymdindustrin.

I rymden innebär varje uppskjutet kilo en kostnad på omkring 210 000 till 520 000 kronor, och de närmsta åren förväntas kommersiella företag placera ut hundratals satelliter i rymden.

Läs också: Bananer kan bli morgondagens bildelar

Furehos material kan ersätta vissa metalldelar i satelliterna och minska vikten med upp till 50 kilo per kommunikationssatellit. Det skulle innebära en stor positiv miljöpåverkan och en kostnadsbesparing på cirka tio till 22 miljoner per satellit.

– Användningsområdet inom rymdindustrin är brett och det finns stora vinster att göra. Inte enbart när det gäller viktbesparing. Materialet kan också ersätta metalldelar i elektroniksystem och därmed förhindra överhettning. Detta eftersom det leder bort den genererade värmen tredimensionellt, säger medgrundaren Prarthanaa Khokar.

Det tredimensionella kompositmaterialet tillverkas i form av måttanpassade paneler och block som är förstärkta med så kallade Noobed 3D Fabrics, bestående av fibrer som kol, keramik och glas. Materialet har testats inom bland annat motorsport och flygindustrin.


Foto: Colourbox

– En utmaning inom flygindustrin är de temperaturväxlingar som sker under en flygning. När metalldelar utsätts för stora temperaturskillnader på kort tid är risken stor att materialet vidgas, vilket kan medföra problem och risker. Vårt material minskar de riskerna. Dessutom har det hög motståndskraft mot delaminering, säger Prarthanaa.

Fureho som ingår i Borås INK, antas nu också till den nationella rymdinkubatorn ESA-BIC för att få stöd och pengar till att vidareutveckla produkten.

– Det känns otroligt spännande att landets ledande rymdexperter ser stora möjligheter med vårt material. Inträdet i ESA-BIC ökar våra möjligheter och nästa steg för Fureho blir att vi ska jobba vidare med de termiska aspekterna av materialet, avslutar Prarthanaa.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.079