23948sdkhjf

Fel med skatt på plastbärkassar

SPIF:s svar på regeringens promemoria om en skatt på plastbärkassar.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är den undertecknande skribentens.

Regeringen har lagt en promemoria om en skatt på plastbärkassar. Skatten ska inte användas för några miljöändamål utan istället ska pengarna finansiera lägre skatt på inkomst.  Detta ger medborgarna mer köputrymme (mer material och förpackningar) men miljön får ingen satsning. 

EU vill att vi ska återvinna mer plast, vilket vi också gör i Sverige. Många plastbärkassar i Sverige innehåller idag >80 % återvunnen eller bio-baserad plast. Att nu straffa dessa produkter med en ny skatt visar att regeringen inte bryr sig om ökad återvinning.

- ”Den nuvarande förbrukningsnivån för plastbärkassar leder till stor nedskräpning” och ”leder till ….. betydande nedskräpning”

Håll Sverige Rent gör varje år olika plock- och skräpanalyser. Ur 2019-års rapport konstaterar man att i storstäder består fimpar och snus 79 % av antalet skräpartiklar. Plast står för 7 % (även papper/kartong stod för 7 %). Plastbärkassar fanns inte där med på topplistan över plastartiklar.

Vid stränderna var plast mer förekommande och stod för 70 % och plastpåsar kom på 7:e plats. Även här var fimpar och snus de vanligast förekommande.
Plockanalys från Nordiska kusträddardagen visade att plastpåsar stod för 1 % av upphittat skräp.

I rapporten framgår också ” Under 2018 har antalet funna plastbärkassar minskat med 50 procent på de stränder där mätningar skett.

I promemorian skrivs också ”Utan ytterligare styrning bedöms Sverige inte klara av målet att säkerställa en årlig förbrukningsnivå om maximalt 40 tunnaplastbärkassar per person senast 31 dec 2025”. Detta målet finns med i ett nytt EU-direktiv som börjad gälla 1 juni 2017.
Enligt naturvårdsverkets rapport så minskad förbrukningsnivån av plastbärkassar med 11 % från 2017 till 2018. Var finns underlaget till regeringens bedömning ”inte klara av målet”?


- ”Rätt utformade skatter och andra ekonomiska styrmedel har stor potential att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till att uppfylla miljömålen

Antalet böter för nedskräpning har i Sverige minskat med ca 70 % under perioden 2012-2018.
I lagen finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpningsförseelse. Nedskräpningsförseelser som är ringa omfattas av nedskräpningsförbudet, men ska inte medföra straffansvar. Med ringa avses bagatellartade situationer som att man slänger t.ex. en enstaka cigarettfimp eller ett tuggummi. Det är alltså förbjudet men inte straffbart att slänga t.ex. enstaka cigarettfimpar. Inte undra på att fimpar är den klart dominerande nedskräpningsartikeln, men här införs det inga ”ekonomiska styrmedel”!!!


Vad har industrin och handeln gjort för plastbärkassarna?

Handels har sedan några år tillbaka gått över till plastbärkassar tillverkade av biobaserad råvara (bio-PE) och/eller återvunnen plast (>80 % återvunnen råvara).

Handels har slutat att ge bort plastbärkassar gratis till kunden och frågar alltid kunden i förväg om behov finns innan plastbärkassen tas fram.

Handels och industrin har gemensamt byggt en ny modern sorteringsanläggning för plastförpackningar som täcker mer än hela det totala behovet i Sverige

Svensk Plastindustriförening, SPIF föreslår istället att en avgift tas ut på plastbärkassar som avsättes till en utvecklingsfond. Denna fond kan sedan användas till att satsa på mer utveckling och bättre resurshushållning.

Sverige skulle till exempel kunna öka sin sockerbetsodling, tillverka mer socker som jäses till etanol. Med bidrag från en sådan fond kan vi bygga en anläggning för att omvandla etanol till etengas. Denna kan vår basplastindustri i Stenungssund sedan omvandla till PE, den vanligast använda plasten i Sverige. Vi kan bli mer självförsörjande på plast som dessutom är biobaserad och inte fossilbaserad. Antalet nya arbetstillfällen skulle bli många. Detta är att satsa på miljön och dessutom i en cirkulär ekonomi där Sverige givetvis ska vara ett föregångsland.

Leif Nilsson
Svensk Plastindustriförening, SPIF

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078