Vinnande träfiberkomposit, OFK Plast tog hem Plastovationer!
Olof Frisk, VD för OFK Plast AB, glad pristagare i
Plastovationer! 2007. Här flankerad av Patric Crafoord, Coffe Queen och
Staffan Sundström, Tag Away Devices. Foto: Malin Folkesson
– Verkligen roligt att vinna, sa OKF Plasts VD Olof Frisk i en spontan kommentar efter prisutdelning som ägde rum i Jönköping. Det här är en produkt som vi arbetat oerhört mycket med och som vi tror har mycket stor potential.
Det kabellock som OFK Plast har utvecklat tillsammans med Swedish Cable Channel System AB i Alvesta används för att skydda kabel som bland annat läggs längs järnvägar. Istället för betong, som hittills använts, har OFK Plast och SCCS utvecklat en profil som extruderas av återvunnen polyeten och utervunnen träfiber.
Juryn för Plastovationer! 2007 konstaterar att ”genom att använda befintlig och beprövad materialteknik på ett nytt och innovativt sätt har OFK Plast inte bara skapat ett helt nytt användningsområde för träfiberkompositer, utan har också kraftigt höjt förädlingsvärdet på ett material med lågprisstämpel. Kabellocket av träfiberkomposit innebär uppenbara fördelar vid installation, montering och service, jämfört med de kabellock av betong som har ersatts.”
Juryn konstaterar också att ”kabellocket, som är helt tillverkat av återvunnen plast och återvunnet trä, har en tydlig miljöprofil. Den låga vikten och, enligt tillverkaren, långa livslängden är också klart miljöförbättrande.”
Juryn bestod i år av professor Mikael Rigdahl, Chalmers, Ulf Bruder, DuPont, Lotta Svärd, Propeller, Torbjörn Egerhag, Materialdepån samt Peter Schulz, Plastforum.
Hederspriser
Två hederspriser delades också ut. Det ena gick till Tag Away Devices ApS och uppfinnaren Staffan Sundström för utvecklingen av ett plastplåster som tar bort oönskade hudflikar, s k skin tags.
”Med insats av lite plast på ett genomtänkt och nyskapande sätt har Tag Away Devices skapat en produkt som enkelt löser ett medicinskt problem. Istället för besök hos sjukvården kan patienten nu enkelt behandla denna hudåkomma själv. Dessutom blir behandlingsresultatet mer skonsamt och bättre än med tidigare använda metoder”, konstaterade juryn.
Det andra hederspriset tilldelades Coffe Queen AB för en serveringsstation för kaffe. Den här typen av serveringsstationer har hittills alltid tillverkats av rostfritt stål men Coffe Queen har utvecklat en variant av plast, som bl a är lättare och mer energisnål.
”Coffe Queen har vågat bryta med en lång tradition av rostfritt stål och därigenom utvecklat en nyskapande kaffetermos/serveringsstation som ger förbättrad ergonomi, konsumentnytta och som inom detta område har unik design. Dessutom har produkten en klar miljöfördel då den förbrukar mindre energi än traditionella nätanslutna termosar”, skriver juryn i sin motivering.
Svensk bilindustri utvecklar cellulosakompositSvensk bilindustri är tillsammans med kompositforskningsinstitutet Sicomp på väg att utveckla en biologiskt nedbrytbar komposit helt baserad på skogsråvara. Det framkom under Plastdagarna i Jönköping i början av veckan.
Sicomp har tillsammans med samtliga svenska fordonstillverkare under en längre tid arbetat med utvecklingen av så kallade biokompositer för användning inom fordonsindustrin. I det gemensamma projektet Bioauto har man i första hand arbetat med att ta fram produktionsmetoder och applikationer för olika termo- och härdbioplaster förstärkta med växtfiber från t ex lin, hampa och sisal.
– Utvecklingsarbetet har varit lyckat, konstaterade Bengt Hagström, Sicomp, på Plastdagarna. Det vi emellertid inte lyckats lösa är luktproblemen från växtfiber. Det är något som bilindustrin inte kan acceptera.
För att lösa luktproblematiken och samtidigt ta fram en helsvensk biokomposit tittar man nu på möjligheterna att utveckla en teknik med cellulosapropionatplast (CAP) förstärkt med cellulosafibrer, d v s material som i båda fallen kommer från den svenska skogen.
Om det är möjligt att använda cellulosafiberförstärkt CAP i kommersiell skala inom bilindustrin är ännu för tidigt att säga.
I projektet Bioauto deltar Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar, Saab Automobil och Scania.
Var femte småföretagare säljer utFyrtiotalisterna drar sig i allt större utsträckning tillbaka och nästa år beräknas 20 procent av småföretagarna lämna över, antingen till nästa generation eller sälja till någon extern.
Hur man gör detta på bästa sätt var temat i det föredrag som Thomas Ström från Lars Weibull AB höll under Plastforums Plastdagarna i Jönköping nyligen.
För ett välbesökt auditorium beskrev och kommenterade han de olika stegen i transaktionsprocessen, från inledande företagsanalysen till avtal och uppföljning. Samarbetet med branschorganisationen SPIF innebär att Lars Weibull AB är väl förtroget med frågeställningarna inom svensk plastindustri, som till övervägande del består av småföretag. Drygt 63 procent har upp till tio anställda och 72 procent omsätter mindre än 20 miljoner kronor.
- En försäljning av ett familjeföretag är en lång mental resa för de flesta – många säljer sitt livsverk och känner därför en känslomässig bindning till företaget, vilket innebär att andra värden än enbart köpeskillingen också styr, berättar Thomas Ström.
Priset inte viktigast
Helst vill ägarna att företaget stannar inom familjen. Annars vill man sälja till en bekant eller, om än mer motvilligt, till en konkurrent. Bara var tredje uppger att priset är viktigast. Det handlar därför om att väva samman alla aspekter på ett riktigt sätt, både ur säljaren och ur köparens synvinkel. Och processen tar ofta upp till ett år.
Generella trender idag inom företagsaffärer är att generationsskiftesförsäljningar ökar, intressent för företagsaffärer är mycket stort, företagsaffärer har blivit ”mode”, även medelstora företag köper för att växa, många nya riskkapitalföretag är aktörer, många börsbolag köper onoterade bolag, fler piloter med riskpengar i ryggen finns, bankerna vill låna ut pengar till företagsaffärer och en flexibel hantering av goodwillposten. Likaså har tilläggsköpeskilling blivit allt vanligare.
Bildtext: Thomas Ström från Lars Weibull AB pratade på Plastdagarna om fyrtiotalisternas tillbakadragande som småföretagare, och hur de på bästa sätt lämnar över företaget till en ny ägare. Foto: Katarina Elner-Haglund
Genombrott för återvinning av plast i kablar med dansk teknik - Vi väntar fortfarande på ett genombrott för återvinning av plast från kablar men jag är optimist, sa Rolf Neuendorf konsult för Stena Metall, i samband med Plastdagarna i början av månaden.
Drivkraften att återvinna kabel ligger inte i återvinningen av plast. Det är metallerna koppar och aluminium som man vill åt. Värdet på polymererna är jämförelsevis lågt. Ändå har andelen återvunnen polymer ökat betydligt de senaste fem åren. Drivkrafter som stigande deponipriset, förbud mot deponering av organiskt avfall och ökade polymerpriserna ligger troligtvis bakom detta.
En annan drivkraft kan vara Vinyl 2010. Ett frivilligt åtagande för hållbar utveckling. Målsättningen är att samla in, återvinning och återanvändning uttjänta PVC-produkter 2010.
- Det är svårt att veta hur framtiden ser ut. Hindren är många men jag är optimist. Jag tror att sannolikheten är god för att man ska klara målet på 200 kton 2010.
Bildtext: Jag är optimist. Just nu pågår ett samarbete mellan Stena Metall, IFP och kabelföretag om en ny process för återvinning av kabel. Tekniken kommer från Danmark och testas just nu i Kalmar, sa Rolf Neuendorf från TSD HB, under Plastdagarna. Foto: Malin Folkesson
PP Polymer brinner för nytt flamskyddssystem De senaste sju åren har PP Polymer arbetat med att ta fram ett flamskyddsmedel för polyolefiner som varken innehåller halogener, fosfor eller kväveföreningar. Nu är patentet beviljat och produkten kommersiell.
Paxymer är ett multikomponentsystem som fungerar genom att förändra plastmaterialet och de fysikaliska parametrar som är nödvändiga för att åstadkomma ett generellt icke brandbeständigt material. Systemet har utvärderats för polyolefinplasterna PE, PP och EVA.
Fördelarna med PP Polymers system är flera. En nackdel är dock att töjningsegenskaperna i procent minskar kraftigt.
Idag används flamskyddssystemet bland annat till rörgenomföringar och elektriska dosor.
Bildtext: Priset på det nya flamsskyddssystemet är jämförbart med MDH-baserade system. Kanske något lite dyrare, säger Swaraj Paul docent vid PP Polymer. Foto: Malin Folkesson