23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Plastforum
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

VW gör genombrott på bränsleceller

Ett forskarteam på Volkswagen har nått ett genombrott när det gäller bränsleceller. I korthet blir bränslecellsystem som utvecklas av Volkswagen mindre, effektivare och billigare. Detta bland annat tack vare nya membran och nya elektroder.

Volkswagenkoncernen har utvecklat en högtemperatur-bränslecell (HT-BC)

som enligt egen utsago är världsunik. Den eliminerar ett stort antal av

de nackdelar som finns i de hittills bekanta

lågtemperatur-bränslecellerna (LT-BC) och som används runt om i världen

i nästan alla fordonstyper med detta drivsystem.

– Högtemperatur-bränslecellen som under sju år

utvecklats hos Volkswagen gör hela systemet i bilen lättare, mer

kompakt, mer hållbart och billigare, säger professor Jürgen Leohold,

som är chef för Volkswagenkoncernens forskning i en kommenterar.

– Vi tror att högtemperatur-bränslecellen är en del

av framtiden. Däremot ser vi inte längre att

lågtemperatur-bränslecellen har någon chans att komma till

serietillverkning.

Mer i detalj handlar det om att Volkswagen utvecklat

nya membran och nya elektroder till bränslecellen. Membran, elektroder,

celler – det är komponenterna som rymmer den exceptionellt komplexa

processen att utvinna elektrisk energi från kemisk energi för att driva

elmotorn i framtidens bränslecellsbilar.


Volkswagens forskare har utvecklat en ny typ av membran, som gör att bränslecellen inte behöver befuktas.



Bortser man från denna komplicerade process och bara tittar på de

nyutvecklade delarna ”membran” och ”elektroder”, erbjuder Volkswagens

system följande fördelar jämfört med lågtemperatur-bränsleceller:

Lågtemperatur-bränslecellerna drivs vid en

membrantemperatur på ungefär 80 grader Celsius. Om temperaturen stiger

rejält ovanför detta värde bryts bränslecellens prestanda ner och

cellen får skador som inte går att reparera. Det är därför som

fordonsprototyper med LT-bränsleceller har extremt sofistikerade och

dyrbara kylsystem. Enbart själva kylarens yta är tre gånger större än i

en dieselmotor.

I ett LT-system måste dessutom tillförseln av vätgas

och luft oavbrutet ”fuktas”, i annat fall kommer produktionen av energi

att bryta ihop, vilket ger permanenta skador på bränslecellen.

Denna befuktning av vattenmolekyler som lagras i

membranen ökar på systemets vikt och äter dessutom upp både utrymme och

pengar. De högtemperatur-membran som Volkswagen utvecklat kan – i

kombination med de nyutvecklade elektroderna – drivas till temperaturer

upp till 120 grader Celsius med bibehållen tillförlitlighet och utan

effektförlust. Och detta utan befuktning. I HT-BC leds protonerna via

fosforsyra. Denna syra har lika goda elektrolytiska egenskaper som

vatten, samtidigt som den har en högre kokpunkt. Det är därför som

HT-BC klarar sig med betydligt enklare kylsystem och vattenstyrning.

Detta reducerar avsevärt både vikt och kostnader. Platsbehovet för

bränslecellsystemet sänks också med mer än 30 procent.

Men fortfarande fanns ett problem som ännu inte var

löst: Precis som i lågtemperatur-membranen uppstod så kallat

”produktvatten”. Vattnet trängde in i membranen och spolade bort

fosforsyran. Detta orsakade ett avbrott i strömflödet. Fram till denna

punkt hade alla försök att göra en fungerande högtemperatur-bränslecell

med bekanta material misslyckats. Intensiv grundforskning hos

Volkswagen ledde så småningom fram till resultatet att förutom nya

membran var det också nödvändigt med speciella modifikationer av

elektroderna. Dessa skulle förhindra att ”produktvattnet” trängde in i

membranen.

Lösningen: På en speciell screentryckmaskin,

liknande de som används inom halvledartekniken, beströk forskarna hos

Volkswagens teknologicenter i Isenbüttel ett flertal fleece-tygstycken

tillverkade av kolfiber med en ny typ av pasta. Dessa nykonstruerade

elektroder genomgick sedan omfattande tester i bränslecell-staplar

(stackar). Resultatet var tydligt: ”Produktvattnet” kunde inte längre

penetrera membranen och späda ut fosforsyran. HT-teknologin är därmed

redo för nästa utvecklingssteg.

En spaning in i framtiden kan se ut så här: Det

utvecklas allt effektstarkare högtemperatur-bränslecellsystem som

förfinas steg för steg och som förväntas driva de första

forskningsfordonen år 2010. Omkring år 2020 kan vi få se de första

Volkswagenbilarna med bränslecellsdrift som är – och det här är helt

avgörande – både ekonomiskt överkomliga och vardagsdugliga.

BREAKING
{{ article.headline }}
0.141|instance-web01