Utslitna höftledsproteser orsakar onödigt lidande hos många patienter.
En orsak till tidig förslitning är att provning av ledproteser är dyr
och komplicerad. På Chalmers har emellertid en ny förenklad
provningsmetod utvecklats som kan leda till att mer slitstarka
höftledsproteser kan utvecklas.
Höftledsproteser har framgångsrikt använts i mer än
30 år för att återskapa förlorad mekanisk funktion hos förslitna eller
på annat sätt skadade naturliga höftleder. Årligen utförs cirka en
miljon höftledsoperationer i världen, huvudsakligen på äldre personer.
Ledproteserna består vanligen av en ledpanna av polyeten med mycket hög
molekylvikt som glider mot en metallisk eller keramisk ledkula.
Laboratoriemässig provning av ledproteser utförs med
ledsimulatorer, där rörelser och laster hos höftleder efterliknas.
Provningen med ledsimulator är mycket kostsam på grund av att
utrustningen är komplicerad och provningstiderna långa, exempelvis
behövs 3-6 månaders provning för att simulera 10 års användning.
Intresset för förenklade, snabbare och mindre kostsamma typer av
materialprovningar är därför stort. Dessvärre har förenklade
materialprovningar hittills visat sig ge dålig överensstämmelse med
resultaten från ledsimulatorer och med prestanda hos verkliga
ledproteser.
I en doktortsavhandling av Mohammed Seyed Hoseini
Nazari föreslås en ny förenklad metod för förenklad materialprovning,
där ett cylindriskt materialprov roterar och trycks mot en roterande
skiva av metall (så kallad pin-on-disk). Med den nya förenklade metoden
kortas provningstiden från flera veckor till ca två dygn och resultaten
visade god överensstämmelse med den betydlig mer omfattande provningen
med höftledsimulator.
Bland resultaten finns även att polyeten som
kalldeformerats och därmed fått polyetenkedjorna utsträckta i en
riktning kan få bättre nötningsbeständighet än den typ av odeformerad
polyeten som vanligen används till ledproteser.
BREAKING