Det är få som kan tänka sig en tillvaro utan plast. Numera har vi detta material precis överallt. Oavsett om det rör kläder eller förpackningar så litar vi på platsen som ett material som är kostnadseffektivt, hygieniskt och praktiskt att hantera. Men hur påverkar plasten vår hälsa?

Det är ingen hemlighet att platsproduktionen innebär vissa hälsokonsekvenser. Samtidigt som svenska industrier som erbjuder plasttillverkning med formsprutning och andra metoder är måna om att göra det på ett miljövänligt sätt så finns det bekymmer. Särskilt när det handlar om mikroplaster och kemisk urlakning.

Låt oss se lite närmre på senare forskningsrön och de hälsorekommendationer som finns för användning och hantering av plastmaterial.

Det osynliga hotet: mikroplaster

Mikroplast, som är mycket små plast-partiklar mindre än fem millimeter stora, har hittats överallt. Dessa partiklar finns numera på havsbotten såväl som på fjälltoppen. Nyligen genomförda studier har avslöjat deras närvaro i mänskliga organ såväl som i vårt blod vilket har väckt larm om potentiella hälsorisker.

Dessa små partiklar kan härröra från större plastskräp som bryts ned med tiden eller från produkter som kosmetika och syntetiska kläder. Kunskapen om att mikroplasten alltså har funnit vägen in i våra kroppar sätter nytt ljus på vikten av att hantera och återvinna plast på ett effektivt och säkert sätt såväl som att se på möjliga materialbyten då det är möjligt.

Hälsokonsekvenser av plast i kroppen

Den verkliga effekten av mikroplast på människors hälsa håller fortfarande på att redas ut. Forskare har föreslagit att dessa partiklar kan bära gifter och skadliga bakterier. De kan också orsaka fysisk skada genom att utlösa ett immunsvar eller ackumuleras i matsmältningssystemet. Det finns en växande oro för deras potential att störa hormonbalansen med tanke på att vissa plaster innehåller hormonstörande kemikalier.

Kemisk urlakning: En tyst fara vi bör ta upp

Plastprodukter, särskilt behållare och förpackningar, kan läcka ut kemikalier till mat och dryck. Detta gäller särskilt när de värms upp eller kommer i kontakt med sura eller feta livsmedel. Bland de mest oroande av dessa kemikalier är Bisfenol A (BPA), som ofta används för att tillverka polykarbonatplaster och epoxihartser.

Vi ser förstås att industrin börjar jobba med säkrare plaster. Många förpackningar har stämplar som lovar att de är BPA-fria. Men faran med ämnen som läcker ut från plastprodukter är fortfarande närvarande. Ett samtal omkring hur plasten ska hanteras både av industri och konsumenter för att minska riskerna skulle kunna öka säkerheten och vara ett viktigt slag för folkhälsan.

BPA och hälsoproblem

Vi bör ta upp BPA även om detta ämne blir alltmer känt och vi ser att industrin jobbar alltmer med bättre lösningar för plastprodukter som ska användas för mat och dryck. BPA-exponering har kopplats till olika hälsoproblem som reproduktionsstörningar, hjärtsjukdomar, diabetes och en ökad risk för vissa cancerformer.

Spädbarn och småbarn anses vara de mest sårbara på grund av deras utvecklande kroppar och högre exponering per kroppsvikt. Idag är det ju också vanligt att se att flaskor för barn är märkta med BPA fri stämpel. Medvetenheten finns där och det är bra.

Aktuella forskningsrön omkring plasten och vår hälsa

Forskningsområdet om plast och folkhälsa utvecklas snabbt. En studie från 2023 fann mikroplastpartiklar i moderkakan hos ofödda barn vilket tyder på att dessa partiklar kan nå fostret. Annan forskning har belyst plastens potential att bära och överföra skadliga mikrober vilket utgör en risk för infektion.

Med tanke på de potentiella riskerna rekommenderar många hälsoexperter följande:

• Minska plastanvändningen: Välj alternativ till plast där det är möjligt särskilt vid förvaring och förpackning av livsmedel.
• Undvik värmeexponering: Värm inte mat i plastbehållare och använd inte plast för att förvara heta livsmedel och vätskor.
• Välj BPA-fria produkter: Leta efter produkter märkta som BPA-fria särskilt när du köper föremål för barn.
• Stöd miljöinitiativ: Förespråka och stöd politik som syftar till att minska plastföroreningar och främja forskning inom detta område.
• Öka medvetenheten: Utbilda dig själv och andra om de potentiella riskerna med plast för att uppmuntra mer medveten användning.

Viktigt med balans vad gäller användning av plast

Även om plast utan tvekan har gett oss bekvämlighet, hygien och effektivitet så är det avgörande att balansera dessa fördelar med de potentiella riskerna för folkhälsan. Pågående forskning är väsentlig för att till fullo förstå dessa risker och utveckla effektiva strategier för att mildra dem. Samtidigt kan att vara medveten och göra medvetna val i vår dagliga plastanvändning bidra väsentligt till att värna om vår hälsa och miljön.