Konkurrens på ojämlika villkor
2011 införde Sverige en prisområdesreform på elmarknaden. Huvudsyftet med reformen sägs ha varit att öka investeringarna av elproduktion i södra Sverige. Syftet med detta må ha varit gott, men jädrans så fel det blev.
De senaste åren har prisskillnaden för el mellan norra och södra Sverige ökat lavinartat. Enligt nationalekonomen och forskaren Erik Lundin ökade skillnaderna till mer än 100 procent under 2020 från att ha legat på i genomsnitt mindre än 10 procent fram till och med 2019. Positivt i sammanhanget är att den snedvridna utvecklingen lett till en debatt om att uppdelningen av elprisområden borde tas bort.
I samband med en mässa i Jönköping helt nyligen, berättade flera företagsledare om hur den senaste tidens ökade elpris påverkat deras företag. Värst drabbade är företag längst ner i södra Sverige, men mest frustrerade och uppretade verkar företagsledare i Anderstorp i industritäta Gnosjöregionen vara eftersom gränsen mellan elprisområde SE3 och 4 går precis norr om samhället. Då företag i Anderstorp ligger i den “dyraste” zonen och flera av dess konkurrenter ligger i grannbyn, som hamnat i elprisområde 3, blir konkurrensen högst ojämlik.
Under sin tid som Sveriges energiminister föreslog Anders Ygerman (S) en förändring av elprisområdena, men myndigheten Svenska kraftnät har varit tydlig med att den vill att de fyra elprisområdena ska bestå i minst tre år till.
-Konkurrens ska basera sig på kunskap och teknik och inte på om du hamnat i den ena eller andra zonen, säger en smått frustrerad fabrikör med sin fabrik i zon SE4.
Malin Folkesson, chefredaktör, Plastforum.
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare .